Igår var det en konstig dag... Vi var på Magasinet hela dan och det var skoljobbande som stog på agendan. Intressant dag, men det som gjorde mig förbryllad och som fick dagen att bli konstig var att jag tappade tidsuppfattingen. Så svårt att förklara, men det var som att tiden liksom inte fanns. Dagen kändes oändlig och det gjorde inte jag... Vi satt ute på trappan utanför Magasinet, Hebbe och jag på kvällen för att få lite luft emellan två av banden som spelade och vi pratade lite om det här. Hade nån sagt att klockan var 17 så hade jag sagt jaha. Hade nån sagt att klockan va 03 så hade svaret blivit detsamma. Antagligen berodde det väl på att det var en sån dag då man blev uppslukad av jobbet och glömde allt annat och blev påmind när man stack huvudet utanför dörren och såg att det faktiskt finns en värld där utanför, det har ju hänt för, men ja, det känns lika skumt varje gång..... Vi var rivna och klara vid halv två, två nånstans och sen blev det en biltur hem. Tur att Mattias åkte med mig så jag hade nån att prata med annars hade jag nog lätt somnat. Tog en lång och skön dusch när jag kom hem och sen kröp jag trött med rätt nöjd ner i sängen. Ville kolla lite mail och så där, men jag måste lösa den här 3G modemhärvan så jag har internet hemma igen. Hur svårt ska det va att få mobilen att göra det jag vill, måste nog uppsöka Teliabutiken idag och be dom om hjälp fast jag egentligen vill klura ut det själv...