lördag, juni 25, 2011

Majonnäsburken och två koppar kaffe!

En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket tom och stor majonnäsburk av glas och började fylla den, upp till kanten med golfbollar. Han frågade sedan sina studenter om burken var full. Studenterna samtyckte till att den var det. 

Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken. Han skakade den lätt och småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen frågade han eleverna om burken var full och de höll med om att den var det. 

Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken. Sanden fyllde upp resten av tomrummen och läraren frågade ännu en gång eleverna om burken var full. Ja svarade allihop i kör. 

Professorn tog nu fram två koppar kaffe och hällde innehållet i burken, vilket mycket effektivt fyllde upp det sista lilla tomrummet som kunde finnas kvar mellan sandkornen. Eleverna skrattade och svarade direkt att burken är full. Professorn sa att eleverna nu skulle tänka sig att burken representerar deras liv. 

Golfbollarna representerar de viktiga sakerna i livet så som familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i hjärtat. Sådant som, om allt annat gick förlorat och bara dessa saker återstod ändå skulle berika ert liv. 

Småstenarna representerar andra saker som betyder något som hem, jobb och bil. Sanden visar på annat, småsakerna! 

Om ni lägger sanden i burken först går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen. Samma sak är det med livet och om du lägger all tid på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig så var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet. 

En av studenterna blev nyfiken och undrade vad kaffet representerade. Professorn log och svarade att kaffet finns med för att visa att hur upptagna ni än är och hur fullt ert liv är så finns det alltid plats för en kopp kaffe med en vän. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar